Året är 2309 och Ulf Stark var död sedan länge, ändå tvingade min morsa mig att läsa hans böcker. Just nu höll jag på med ”Låt isbjörnarna dansa” som inte hade det minsta med isbjörnar att göra.
- Vilken nolla skriver en sån här idiotisk bok? Frågade jag morsan irriterat.
Jag läste om raden som jag redan hade läst ungefär tjugo gånger, plötsligt hör jag det välbekanta ljudet av brorsan som panikslaget skriker:
- Öppna dörrn för tusan!
Morsan slank kvickt förbi mig och öppnade dörren i sista sekunden, sedan hörs det vanliga ljudet av brorsan som för tjugoelfte gången brakade in i garderoben och kom ut med morsans bh istället för min på huvudet. Han stannade upp och glodde surt på mig
- Vad glor du på? Nån borde fixa den här garderoben!
Han sneglade upp mot hjässan och frågar hånfullt
- Har du skaffat tant-bh syrran?
Morsan som fortfarande var kvar i rummet blängde surt på honom
- Den är min, Robert!
Hon gick med stora kliv fram och slet av den från hans huvud och slängde tillbaka den i garderoben.
- Oj då, ledsen morsan. Ja just det, skulle jag skjutsa dig till festen ikväll Carlotta?
Det sista vänt till mig. Jag nickade glatt till svar.
Kvällen kom och brorsan skjutsade mig till festen på sin air-board. Jag förberedde mig på att stanna den åt honom när vi kom fram, vilket jag också givetvis fick göra. Han vinkade av mig och jag gick in där en underlig syn mötte mig.
Jag trodde först att jag hade hamnat på ett halloweenparty, vilket var mycket nära sanningen. Louise som hade hand om festen kom in i hallen, jag kollade glatt upp mot henne när jag tog av mig skorna
- Spännande tema du har.
- Ja, det är det verkligen… väste hon till svar.
- Har du blivit hes? Frågade jag skämtsamt, och reste mig upp
- Ja, om det vore så väl…
Med en aning förundrad blick klev jag in i det utsmyckade och mörka vardagsrummet. Dörren smällde igen bakom oss och det vart svart i rummet.
- Vad i!?
Jag kunde känna ett par svala och darrande händer försiktigt sluta sig runt min hals, jag kippade efter andan, men luften vägrade nå mina lungor. Det vart omöjligt ännu mörkare. Var det så här det skulle sluta? Jag dör i händerna på min alldra bästa kompis…
Några veckor efter min syrras mystiska försvinnande var jag på väg ner mot gårdens stora container för att slänga min förbaskade air-board. Och gissa vad jag fann när jag öppnade locket…
ATT HÄMNAS HENNES DÖD LEDER BARA TILL DIN EGEN, stod det skrivet med stora bokstäver i blod. I botten på containern låg hon: min syster.
- Vilken nolla skriver en sån här idiotisk bok? Frågade jag morsan irriterat.
Jag läste om raden som jag redan hade läst ungefär tjugo gånger, plötsligt hör jag det välbekanta ljudet av brorsan som panikslaget skriker:
- Öppna dörrn för tusan!
Morsan slank kvickt förbi mig och öppnade dörren i sista sekunden, sedan hörs det vanliga ljudet av brorsan som för tjugoelfte gången brakade in i garderoben och kom ut med morsans bh istället för min på huvudet. Han stannade upp och glodde surt på mig
- Vad glor du på? Nån borde fixa den här garderoben!
Han sneglade upp mot hjässan och frågar hånfullt
- Har du skaffat tant-bh syrran?
Morsan som fortfarande var kvar i rummet blängde surt på honom
- Den är min, Robert!
Hon gick med stora kliv fram och slet av den från hans huvud och slängde tillbaka den i garderoben.
- Oj då, ledsen morsan. Ja just det, skulle jag skjutsa dig till festen ikväll Carlotta?
Det sista vänt till mig. Jag nickade glatt till svar.
Kvällen kom och brorsan skjutsade mig till festen på sin air-board. Jag förberedde mig på att stanna den åt honom när vi kom fram, vilket jag också givetvis fick göra. Han vinkade av mig och jag gick in där en underlig syn mötte mig.
Jag trodde först att jag hade hamnat på ett halloweenparty, vilket var mycket nära sanningen. Louise som hade hand om festen kom in i hallen, jag kollade glatt upp mot henne när jag tog av mig skorna
- Spännande tema du har.
- Ja, det är det verkligen… väste hon till svar.
- Har du blivit hes? Frågade jag skämtsamt, och reste mig upp
- Ja, om det vore så väl…
Med en aning förundrad blick klev jag in i det utsmyckade och mörka vardagsrummet. Dörren smällde igen bakom oss och det vart svart i rummet.
- Vad i!?
Jag kunde känna ett par svala och darrande händer försiktigt sluta sig runt min hals, jag kippade efter andan, men luften vägrade nå mina lungor. Det vart omöjligt ännu mörkare. Var det så här det skulle sluta? Jag dör i händerna på min alldra bästa kompis…
Några veckor efter min syrras mystiska försvinnande var jag på väg ner mot gårdens stora container för att slänga min förbaskade air-board. Och gissa vad jag fann när jag öppnade locket…
ATT HÄMNAS HENNES DÖD LEDER BARA TILL DIN EGEN, stod det skrivet med stora bokstäver i blod. I botten på containern låg hon: min syster.
Ahh vi är så bra du och jag ^^
SvaraRadera